Arkitektoniska skatter från Åbos pärlor till Pemars sanatorium
En halvtimmes körning från Åbo ligger ett av arkitekt Alvar Aaltos mest betydande verk, Pemar Sanatorium. Vad annat bör man se i Åbo med omnejd om man är intresserad av byggnadskonst?
Åbo är känt som historiens skattkammare och det bästa är stadens äldsta byggnader, men det är inte hela sanningen. Vilken modern arkitektur kan den intresserade se under en promenad i Åbo?
Vi har A för Aalto och B för Bryggman. Dessa pionjärers verk lämnade ett oförglömligt spår i stadsbilden i Åbo på 1920–1940-talet. Man kan bekanta sig närmare med deras – och även många andra arkitekters – verk på guidade turer, som anordnas både av Visit Turku och Magni Mundi, som är en kulturresebyrå specialiserad på arkitektur. Du hittar information om alla våra guidade turer i vår webbutik, där det finns turer med olika teman.
Om du vill ge dig ut på arkitekturjakt på egen hand kan du följa vår praktiska lista över intressanta objekt – läs vidare.
Pemar sanatorium – Tuberkulossanatorium som färdigställdes år 1933 och efter att det uppfördes har varit ett mål som internationella arkitekturturister vallfärdar till. Sanatoriet, som ligger en och halv timmes bilresa från Åbo, är Alvar Aaltos genombrott, där besökaren hänförs både av dimensionerna och de humana idéerna ända ner till den funktionalitet som tänkts ut in i minsta detalj.
Visste du exempelvis att man hade egna spottkoppar här? Eller att Pemarstolen lever och andas lungsotspatienten fysiologi? Och att Pemar sanatorium hade varit något helt annat utan Aino Aalto, som även i detta megaprojekt var Alvars oersättliga parhäst.
När du en gång rör dig i Åbo bör du även se Alvar och Aino Aaltos övriga verk:
Lantmannahuset – En arkitekturtävling tog det unga paret Aalto till Åbo, när Alvar år 1927 vann Sydvästra Finlands lantmannaorganisationers tävling med verket med namnet Acer. Alvar och Aino Aalto bodde också i Lantmannahuset efter att det blev färdigt. Humlegårdsgatan 7.
Turun Sanomats hus – År 1929 färdigställdes ett hus för Åbos största dagstidning, och det var en av de första byggnaderna som representerade funktionalismen i Finland. Köpmansgatan 5.
Standardhyreshuset – Redan namnet vittnar om man hade en större idé bakom samhällsutvecklingen. Huset murades med en ny typ av standardelement som en vision om framtidens boende. Denna vision avbröts då depressionen på 1930-talet fick byggherren att gå i konkurs. Västerlånggatan 20.
Det andra stora arkitektnamnet i Åbo är definitivt Erik Bryggman. Hans arbete som banbrytare inom funktionalismen startade samtidigt som Aaltos. Det nära samarbetet ledde bland annat till uppförandet av Åbomässan med sina paviljonger.
Erik Bryggmans arbete var som mest intensivt i Åbo under fyra årtionden, så det finns gott om verk av honom i staden. Här kommer några axplock – bekanta dig närmare med dem i din egen takt eller boka plats på en guidad tur.
Uppståndelsekapellet – Bryggmans mest kända verk färdigställdes på begravningsplatsen i Åbo mellan vinterkriget och fortsättningskriget, år 1941. Den tröstande arkitekturen gav lugn under osäkra tider och ger fortfarande lugn. Den södra väggen i kapellet är ett fönster och bänkarna är installerade på snedden så att samtidigt som man ser kistan ser man också ut genom fönstret.
Totokiosken på Hipposvägen – En liten motvikt till allt det allvarliga: den här sympatiska lilla muttern vid Kuppisparken går man runt på ett kick. Medan man tittar på den kan man tänka sig in i en tid då man även gjorde små saker med stil.
Sampohuset – Funkishuset belagt med keramikplattor från det legendariska Kupittaan savi på Universitetsgatan färdigställdes mellan krigen, år 1936. Nu när man återigen inreder med plattor på andra ställen än på spa är de ockrafärgade kakelplattorna på väggen föremål för inspiration till renoveringsidéer.
Atrium, Hospits-Betel och Betelkyrkans torn – Bostadshuset Atrium som färdigställdes på Universitetsgatan år 1927 representerade fortfarande tydligt klassicismen, men i planeringen av det boende bredvid som senare gjordes på Hospits Betel hade redan en antydan till funktionalism. Nu fungerar den senare som hotell Scandic Plaza (Universitetsgatan 29), där man kan förverkliga sin dröm om att bo i Bryggmans funkispärla. Miljön fulländas av Betel-kyrkans torn, som tillsammans med helheten andas italiensk piazza.
Boktornet, Kåren och Studenthus A och C – Nämen titta, fler anledningar att komma till Åbo för att studera – eller åtminstone gå på en promenad, skapade av Bryggman!
Sibeliusmuseum – Pärlan bland 1960-talets betongmodernism är Woldemar Baeckmans arbetsprov från 1967. Den grova kolossen står mitt i den dekorativa idyllen på Biskopsgatan. Inuti finns en utställning över Sibelius olika stadier och en samling instrument för fascinerande världsmusik.
Heliga Korsets kapell – På Åbos stora begravningsplats finns förutom Uppståndelsekapellet även ytterligare ett kapell värt ett besök, Pekka Pitkänens Heliga Korsets kapell från 1967. Inuti den minimalistiska betongarkitekturen kan man fokusera på det väsentliga. Den avskalade klockan i entrén har inga siffror, vilket naturligtvis passar bra på en plats där åboborna möts för att förflytta sig från tiden till evigheten.
S:t Henriks ekumeniska konstkapell – Kapellet i trä med kopparfasad som färdigställdes år 2007 på ön Hirvensalo påminner till sitt formspråk om en båt eller en fisk. Ett besök i byggnaden, som ritats av Matti Sanaksenaho, är också ett absolut måste för internationella arkitekturturister och konstintresserade.
Life on a leaf – Konstverket, som skapats av konstnären Jan-Erik Andersson, arkitekten Erkki Pitkäranta samt inbjudna konstnärer och hantverkare tillsammans är full av färgstarka, sagolika detaljer och urspårad livsglädje. ”Bladhuset” som ligger på ön Hirvensalo fungerar som konstnärsresidens och besöksmål.
Nya huvudbiblioteket – Huvudbiblioteket i Åbo utgör ett helt kvarter, varav den ena änden är från början av 1900-talet och den andra änden från 2007. Den moderna ombyggnationen ritad av Asmo Jaaksi är full av ljus och smarta lösningar. Slottsgatan 2.
Verdandi – byggnaden i nyrenässansstil ritad av Frithioff Strandell från år 1898 ligger så centralt i Åbo som det bara är möjligt. Observera de rikliga, gräddtårteliknande detaljerna inspirerade av italienska palats och hörntornet som kröner huset. På gatuplan finns för övrigt det populära kaféet Fontana. Auragatan 1.
Hjorten – Jugendslottet ritat av Frithioff Strandell färdigställdes år 1904 i Kaskisbacken, i utkanten av parken. Där bodde även arkitekten själv och det är fortfarande ett av Åbos mest öronmärkta värdefulla hus. Kaskisgatan 4.
Pantern – Mer av värdefulla hus som alla åbobor känner till och Frithioff Strandells verk. Huset, som enligt många representerar det bästa av jugend i Åbo blev färdigt 1910 och känns igen på sin eleganta panterfigur på fasaden på huset. Kaskisgatan 2.
Rolig kuggfråga: Namnen Hjorten och Pantern på husen som ligger bredvid varandra på Kaskibacken har tagits från Carl Ludvig Engels rutplan efter Åbo brand från år 1828. På rutplanen har varje kvarter ett eget namn.
Albatross – Har alltså samma fakir ritat alla gamla värdefulla hus i Åbo? Åtminstone de mest kända. År 1911 i Puolalaparken, bakom Åbos storslagna konstmuseum, uppfördes Albatross, även från början känt som Konstnärernas hus, ritat av Strandell. Puolalaparken 7.
Betelkyrkan – Lite dolt bakom de övriga byggnaderna, men ändå på en central plats vid Universitetsgatan, ligger ett komplex där Strandell och Bryggman möts. Den ursprungliga jugendbyggnaden som ritades av Strandell blev färdig år 1906. År 1927 byggdes den ut med utgångspunkt i Bryggmans plan och bland annat det funktionalistiska klocktornet är ritad av honom. Universitetsgatan 29.
Precis som i Stockholm, Tallinn och de andra historiska städerna finns det en gammal stad i Åbo. Den omfattar Domkyrkans närmiljö och intilliggande Gamla Stortorget samt området kring Lilltorget på andra sidan Aura å, som numera även är känt som restaurangtorget.
Förutom Domkyrkan, som invigdes år 1300, är betydande byggnader i området bland annat Brinkalahuset, som är känt som platsen för utlysningen av julfreden och Casagrandehuset, vars historia börjar redan på medeltiden. På museet Aboa Vetus Ars Nova som ligger i utkanten av området kan man på samma besök titta på ruinerna från ett kvarter i det medeltida Åbo och museets samling med nutidskonst.
Scandic Plaza – Erik Bryggmans funkispärla på Universitetsgatan är en perfekt plats att utgå ifrån för arkitekturälskare.
Solo Sokos Hotel Turun Seurahuone – Tänk att Erik Bryggman även ritade det här huset och att det blev ett hotell! Det högklassiga boutiquehotellet, som genomgick en totalrenovering för ett par år sedan, ligger på Humlegårdsgatan 2.
Park Hotel – Jugendslottet som får en att rysa inhyser även ett litet familjehotell. Den garanterat personliga platsen ligger på en trevlig, lite undanskymd plats i slutet av Fredsgatan – dock i centrala Åbo.
När man är i Åbo bör man definitivt även åka till grannstaden Nådendal. Gamla stan i Nådendal är känd för sin stora, enhetliga trähusidyll, där varje hus har ett namn och en uppåt hundra år gammal historia. I gamla Nådendal bor och lever man fortfarande, vilket bara ökar platsens autentiska charm!
Från Nådendals gästhamn ser man om man vänder blicken lite även ytterligare ett ställe värt ett besök: presidentens sommarbostad Gullranda. Detta stenslott ritat av Lars Sonck är inte öppet för besökare, men Gullrandas i Finland unika trädgård i fransk stil är det. Dit kommer du på en guidad tematur – läs mer om det här.
Text Liina Komi. Video Kim Allen-Mersh. Foton Jemina Sormunen, Jouko Luhtala, Hanna Helander, Magni Mundi och Visit Turku.
Publicerad | Uppdaterad